Digitalt kompetent?

Jag har precis haft ett intressant och givande samtal med en utredare från SKL som planerar att göra en utbildningsinsats i digitalisering för svenska kommuners politiker och ledning. Det föranleder såklart genast tusen tankar. Digitalisering är kanske inte ett ämne som avklaras på en två-timmars föreläsning. Så vilka bottnar har vi i frågan?

Den första frågan är kanske vad man ska kunna? Vad är normen för vad en svensk ska kunna navigera digitalt? Om faster Agda kan använda mobilt Bank ID, så tycker jag det är väldigt bra. Om Nisse databasutvecklare bara kan mobilt Bank ID och inget om TCP/IP, API eller relationsdatabaser så blir jag besviken. Vi kan nog konstatera att det inte finns en norm som passar alla. I Helsingborgs stad så tar vi fram ett verktyg för att utvärdera eller snarare skapa dialog kring digital mognad. Vi tänker att det måste vara utifrån vad en verksamhet behöver, och inte en universell standard. Därför gillar vi inte allmänna självskattningsmallar som ger en siffra som ska jämföras. Det viktiga är att socialhandläggargruppen, trafikplanläggarna eller lärarna har en dialog kring vilka behov de har att utbilda sig eller utveckla i sin specifika verksamhet.

En annan fråga handlar om själva innehållet, och det finns en hel del fundamenta som hänger ihop med digitalisering men som är långt ifrån tekniska. Hur ser det t.ex. ut med projektkunskapen, både att vara projektledare men även projektdeltagare. Utan ett systematiskt arbete i att jobba i tillfälliga team för att uppnå resultat, är det svårt att driva digitalisering. Hur ser det ut med processkunskap? Vet medarbetarna hur de jobbar och varför, eller har de bara fått tilldelat ett liten isolerat arbetsmoment? När vi jobbar med e-tjänster och RPA i staden inser vi snabbt att det är få som egentligen har koll på själva processen (arbetssättet). Hur ser det ut med marknadsföring och kompetens att paketera sin produkt eller sitt tjänsteerbjudande? Kan kommunerna tjänstedesign och kundresor? Det är väldigt centralt att kunna ha ett tydligt erbjudande och prioritera sina insatser utifrån det. Hur ser det ut med agil utvecklingssmetodik och ett lärande ledarskap? Har medarbetare och ledare detta som självklara verktyg i sin verktygslåda? Är dagliga eller veckoliga retros självklarheter?

Alla dessa kompetenser som nämns ovan är helt centrala i förmågan att digitalisera. Och då har vi inte ens nämnt något tekniskt. Så hur ska då en kurs i digitalisering se ut? Utifrån vad jag ser och hör i svenska kommuner, så har vi kanske tre nivåer av behov. Alla kommuner befinner sig inte på samma trappsteg.

  1. Inspiration. Det är fortfarande inte självklart för alla politiker och kommunledningar att digitalisering är något att ta på allvar. Jag har mött många kollegor som får kämpa i motvind, och inte har en ledning som hela tiden trycker på vikten av frågan. Här behövs insatser för att faktiskt skapa en sense-of-urgency, och att kommunledningar gör frågan till sin egen. Detta är kärnverksamhet!
  2.  Metod. Om man sen förstår att det är viktigt, så är det inte alltid lätt att komma igång. Kanske behövs det någon form av grundpaket, där jag tror man ska varva teori med ett praktiskt case, så man får se effekten. I detta paket behöver man gå igenom alla kompetensområdena jag nämnde ovan, men kanske även väldigt praktiska saker som olika tekniker, upphandlingsmöjligheter, goda case från andra verksamheter.
  3. Samarbete. De kommuner som har kommit igång, behöver ge draghjälp till varandra. Kan man dela kunskap och skapa kunskapsnätverk. Kan alla kommunala tjänstedesigners ha ett nätverk? Kan vi ha ett nätverk för agil utveckling, kommun SCRUM? Kan vi dela utvecklingsinsatser eller jobba med Open Source?

Frågorna ovan hänger ihop med en förflyttning att göra kommunala organisationer till mer utvecklande och mindre utförande. Om man ser det så, så är digitalisering kärnverksamhet, men det kräver en förflyttning både i synen på sig själv, sin kompetens och framförallt att digitalisering är en strategisk fråga i kärnverksamheten, och inte huruvida jag får använda Mac på jobbet, datorn får blåskärm eller om mitt lösenord inte funkar (det är traditionell ”daota”). Och nej, all verksamhetsutveckling och innovation är inte digital, men det får heller inte bli ett mantra för att bortse från digitala möjligheter som kommer finnas där i de allra flesta fall.

Hbg Works är Helsingborgs stads sätt att stödja denna kompetensresa. Vi kommer att coacha verksamheterna i alla dessa ämnen, och genom att hålla dem i handen ta dem igenom en egen personlig erfarenhet av vad dessa saker betyder och hur man kan jobba med det. Vi kommer att ha Worksare som tillsammans spänner över hela kompetensfältet som stöd i våra projekt. Förhoppningsvis blir varje medarbetare från olika förvaltningar som jobbat i ett Works projekt en ambassadör som tar med sig denna nya erfarenhet hem och sprider det som ringar på vattnet. Utkomsten av Hbg Works är alltså inte bara coola lösningar, utan förhoppningsvis en ”digital kompetens” som sprider sig i staden. Digital kompetens byggs inte genom en kurs, utan genom att börja träna och få egen erfarenhet av nya sätt att göra saker på.

Allt gott, och gott nytt!

//Martin

  • Ingrid Grange

    MEN så spännande! Kommer att följa ert innovativa arbete med stort intresse! Lycka till!

    • Martin Güll

      Tack Ingrid, det finns så mycket spännande att utforska! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.