Framtidslekan – samskapad med barn

Bara i Helsingborg finns det 200 lekplatser som hela tiden renoveras och nya lekplatser byggs runt om i staden. Dialog med barn är vanlig i skapandet av nya lekplatser, och nu vill vi utveckla möjligheten för barn att själva skapa sina fantasivärldar i en digital plattform tillsammans med andra barn på olika platser i kommunen och världen. Plattformen utformas så att vi kan använda samma plattform men applicera på fler offentliga miljöer och det är samskapandet med kommunen och att kunna påverka och ha inflytande över sin egen miljö som är de starka pådrivande faktorerna i detta.

En digital plattform byggd med VR/AR

Runt om i kommunen efterfrågas fler sätt att samskapa tillsammans med invånarna. I en stadsdel utforskas formerna för ett invånarlabb där folk från stadsdelen kommer samman med tjänstepersoner och politiker för att hitta nya lösningar på behov i området. I ett annat initiativ lanserar kommunen en app (nyby) som handlar om att ta hjälp av varandra i vardagssysslor och den har kommit väl till pass i coronatider. På andra håll undersöks hur man kan uppmuntra ännu mer engagemang och på andra håll hur tätare samarbeten mellan kommunala verksamheter och föreningslivet via IOP (Idéellt- offentligt partnerskap) kan få mer fart. I Helsingborg blossade en stor debatt upp kring planerna av en försäljning av det kommunala energibolaget Öresundskraft vilket skapade starkt engagemang och ledde under vintern till en folkomröstning. Behovet finns således i olika former att att hitta fler sätt att adressera engagemang och lust, något som vi tror bidrar till ökat förtroende för kommunens tjänster. I förlängningen leder det till ökad livskvalitet för alla kommunens invånare.

I år har barnkonventionen blivit en del av svensk lagstiftning och det pågår initiativ runt om i kommunen som skall ge barn och unga fler möjligheter att göra sina röster hörda och kunna påverka tillvaron runt omkring sig. Ett nätverk av barnrätts-strateger jobbar med flera superintressanta småskaliga tester för att bana väg för barn och ungas perspektiv, ett ungdomsråd som funnits till stöd för politikerna under lång tid håller på att öppna upp och anta nya former där gruppen strävar efter att representera fler, ett nytt aktivitetshus skapas där reglerna inte är satta från början utan ungdomarna skapar själva sina aktiviteter mm mm.

Vi vill med det här intiativet bidra till att barn som använder lekplatser får ett sätt att påverka hur lekplatserna ser ut. Utifrån lekplatsen i området Fredriksdal i Helsingborg skapar vi ett koncept som går ut på att barngrupper skapar fantasifulla världar med den specifika lekplatsen som utgångspunkt. Befintliga lekplatsobjekt i ett virtuellt objektbibliotek varvas med fantasifulla inslag som munk, godisfontän, rosa elefant, TV-spel, enorma maskar under jorden, rutsckanor med bildskärmar inuti osv. Barns fantasi får fritt spelrum och med ett gaminginslag uppmuntras skapandet en nivå extra och vi väver tillsammans med pedagoger in lärmoment hämtade från skolan. Barn gör ingen skillnad på var och hur lek sker (skolan, hemma, lekplatsen) och den gränslösheten vill vi att de skall kunna bejaka.

Vi vill med det här initiativet bidra till ökad rörelse och fysisk aktivitet för barn. Lekplatser behöver följa med sin tid och barnens lekvanor som förändras i takt med en ökad digitalisering. Att digitalisering inte behöver vara förenat med stillasittande är en viktig faktor i det här initiativet.

Hur åstadkommer vi detta?

För att komma närmare barns uppfattningar om hur lekplatser skall utformas behöver vi dels en metodik när vi samskapar med olika barngrupper. I Helsingborg har vi använt tjänstedesign som metod länge, och verktyg hämtade från den metodiken kommer att tillämpas här också. På så sätt utgår vi från användarnas behov i framtagandet av lösningen.

Vad gäller den tekniska plattformen så avser konceptet utformas i en digital miljö där användaren via en avpersonifierad avatar (men med en platsbestämd tillhörighet – användaren i stadsdel X i stad Y tex) kliver in i en tom miljö där den skapande ytan är förutbestämd. I prototypen utgår vi från de faktiska och fysiska måtten på lekplatsen på Fredriksdal. Användaren drar och släpper, flyttar omkring eller förändrar de objekt som den vill se på lekplatsen. Rörelser som hoppa, dansa, springa, sjunga, gunga eller andra egna komponerade rörelser kommer till uttryck i plattformen och tanken är att koppla samman detta med pedagogiska lärmoment i skolan. Den digitala plattformen utformas med XR-teknik som utgångspunkt men blir tillgänglig även för ”platt” 2D-teknik.

Konceptet består av tre delar eller faser;
Fas 1: Barnen skapar en mängd olika lösningar där de väljer hur lekplatsen utformas. Genom lek, skapande, testande och utforskande uppmuntras barnen att göra val baserade på befintliga lekplatsinslag i ett bibliotek (gunga, rutschkana, klätterställning, sandlåda) och kan dessutom använda en vild blandning av andra inte så vanligt förekommande lekplatsinslag. Allt för att bejaka fantasin, leken, kreativiteten. Barnen sparar ner sina förslag och bildar kvalitativ data som ligger till grund för den praktiska gestaltningen inför nästa fas. I arbetet med barnen deltar gestaltningspersonal och pedagoger.

Fas 2: Den kvalitativa datan analyseras och tolkas/översätts till en praktiskt genomförbar miljö. Beslut tas baserat på insikter från de insamlade miljöerna och barnens önskningar översätts till något som kan upplevas i en fysisk miljö så väl som virtuell. Den virtuella lösningen som tas fram förstärks av de fysiska inslagen- en 30 cm hög kub i mjukt material kan motsvara en 30 meter hög avsats intill ett gräddrosa vattenfall när barnet sedan upplever miljön virtuellt och i den fysiska miljön samtidigt.

Den här fasen är ett utformande av en virtuell miljö och en praktisk utformning av den fysiska lekplatsen på samma gång. Vi tror att värdet av att ha båda processerna i den här fasen gifter ihop sig med varandra- hur påverkar det en klassisk lekplatsmiljö att anpassa den efter vad barnen drömmer om? Och hur kan ett nytt lager av digital upplevelse skapa nya dimensioner i lek och rörelse? Barngrupperna som vi involverat i fas 1 är förstås med och testar och utvecklar lösningarna i korta iterationer tillsammans med oss.

Fas 3: Lekplatsen uppstår som ett popup-koncept på fysisk plats för barnen att uppleva. Samtidigt erbjuds den digitala upplevelsen för barngrupper på andra platser (vi har kontakter i Norge, Finland och Dubai som vi avser utforska). Oavsett hur resultatet blir till slut, så är målet att barnens önskningar ska få ett tydligt uttryck på lekplatsen. Kanske blir lekplatsmiljön så pass annorlunda att den behöver ett par iterativa utvecklingsvarv innan den kan byggas permanent? Den här fasen avser utforska detta. Hur fungerade de nya lösningarna på lekplatsen tillsammans med barnen? Hur förhåller de sig till det annorlunda digitala lagret på lekplatsen? Hur förhåller sig barn som inte är på plats fysiskt jämfört med de barn som är det? Hur förhåller de sig till varandra i den digitala miljön?

Vidare innehåller den här fasen utgångspunkter för nya iterationer och steg för att bygga vidare på konceptet. Hur kan vi kombinera redan existerande dialoger med det här nya verktyget? Hur kan vi applicera samma verktyg fast på andra offentliga miljöer? Hur kan vi göra ännu ett lekplatskoncept på nästa plats?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.