Ut med styrdokumenten och in med tilliten!

För ett litet tag sedan skrev jag ett LinkedIn-inlägg om att jag ibland tyckte det vara pinsamt att berätta att vi inte har en digitaliseringsstrategi eller en innovationsstrategi, när många andra har jättefina och väl genomarbetade dokument. Men samtidigt tror jag stenhårt på vårt sätt att istället styra snabbt och smidigt genom tillitsfull dialog.

Responsen blev överväldigande. Väldigt många positiva hejarop, några skeptiska frågor och lite kritik. Jag måste säga att jag blev överraskad av hur mycket uppmärksamhet det faktum att vi inte har en strategi väckte. Jag ska försöka att samla ihop det viktigaste av diskussionen.

Det är ju inte att vi helt saknar visioner. Vi har stadens vision 2035 att förhålla oss till och vi har uttalade mål om att vi ska vara en av Europas mest innovativa städer, till exempel. Det vi inte har gjort är att bryta ner dessa till strategidokument för digitalisering och innovation (som ju till stor del går hand i hand).

Det är inte heller så att vi sysslar med fri lek. Det finns en tydlig styrning, men denna sker genom tillitsfulla samtal och inte formella dokument. Vi har till och med ett styrsystem där vi dokumenterar dessa samtal, men i vilken grad det sker bestäms utifrån verksamheten. Det viktiga är dock att inget är statiskt utan vi ändrar efterhand som vi själva eller omvärlden förändras.

Varför jag inte tror på att spika strategier i dokument är för att dessa ofta tar väldigt lång tid att ta fram. När de väl är framtagna efter mycken möda och många möten är de redan gamla. För varje dag som går kommer de att bli lite mer ut synk med verkligheten. Antingen kan man då lägga dokumentet i en låda och istället göra det världen kräver eller så kan man följa strategin och för varje dag göra lite mer fel. Strategidokumentet blir med andra ord antingen i bästa fall onödigt och i sämsta fall skadligt. Dessutom har det tagit en massa tid som istället skulle kunna ägnats åt att utveckla verksamheten.

Men det är inte lätt att våga släppa dokumenten och istället satsa på tillitsbaserad styrning. Det kräver att vi vågar lita på varandra i hela organisationen, både horisontellt och vertikalt. Det kräver att chefer vågar delegera till dem som har bäst koll på verksamheten (vilket sällan är och kanske aldrig borde vara chefen) att fatta de beslut som krävs för att få bästa resultat i en föränderlig värld. Det kräver att vi litar på andra enheter, avdelningar och förvaltningar för att vi ska kunna ha tillitsfulla samtal med varandra. Det kräver att vi vågar tänka nytt och att vi omfamnar oförutsägbar förändring.

Vi är inte där än. Jag tror aldrig att vi kommer dit. Men vi kan alltid bli bättre, snabbare och smartare. Vi har börjar vår resa, och det är ju vägen som är mödan värd.

/Björn W

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.