Post summer retro

Efter en härlig sommar med lågt tempo, massor av böcker och Youtube nörderi, börjar det klia lite i fingrarna igen att komma igång. Och vilket bra sätt att starta hjärnan jag fick. Igår träffades vi i en liten skrivargrupp, som är i färd att söka nästa nivå av Vinnovas utlysning ”Testbäddar för samhällets utmaningar”. Ambitionen är såklart att ta vårt innovationsarbete till nästa nivå, så vi började med att summera erfarenheter så här långt, utifrån Idéslussen och Hbg Works.

Idéslussen har kört i snart tre år och har coachat hundratals idéer och testat många. Det visar sig att många idéer har en lite vag början och osäker grundorsak. Här har vi jobbat med att uppmuntra idégivarna att enkelt försöka testa sin hypotes, men vi behöver också jobba bättre med att sammanföra kollegor som har likartade idéer speciellt över förvaltningsgränser.

Oftast är inte själva idén det viktigaste, utan viktigare är attityden att utforska och försöka förstå behov och möjliga vägar. Vi måste boosta intraprenörens utvecklingsförmåga, mer än att fokusera på själva idén. Vi behöver också uppmuntra kollegorna att verkligen prata med och testa med olika typer av målgrupper. Vid lyckade projekt är nästa steg nu att hitta ett sätt att få beslut och att få in det i ordinarie verksamhet.

Hbg Works har nu kört i ett halvår och har börjat samla stadens aktörer kring innovationsarbete med både acceleratorprojekt och kunskapsdelning. Vi har partners på plats som Atea, Öresundskraft och Helsingborgshem, men även kollegor från staden som digitala handläggarteamet från Socialförvaltningen och vår innovationssatsning och stadsmässa H22. Att få disponera en lokal som Hbg Works är en fantastisk förmån, och en lokal känns jätteviktigt för ett stadsöverskridande innovationsarbete.

Samtidigt gäller det att inte stirra sig blind på den fysiska lokalen, och man får inte glömma den mjuka processen. En viktig ingrediens är arbetet med identitetskänslan hos varje medarbetare. Var hör jag hemma? Varför är detta bra för mig? Det är lätt att fastna i de höga visionerna, men man måste ta det ner till varje individs känsla av sitt eget sammanhang. Det här skapar förstås ett dilemma i gränslandet mellan tydlighet och visshet, och varje individs möjlighet att påverka processen. Att inte överplanera lokalen känns viktigt, utan följa och se hur rörelsen i lokalen uppstår. Kultur och miljöbygge är svårt.

Att hela tiden hålla i och utveckla kommunikation och transparens är en annan viktig bit. Innovation och delaktighet uppstår när insikt och kännedom finns om aktiviteter som pågår, och det känns lätt att prata med sina kollegor. Jag pushar och vurmar starkt för att inte alltid automatiskt köra möten i lykta rum, utan våga ha dem i det öppna. Efter acceleratorprojekten behöver vi också börja titta på hur vi integrerar nästa steg in i respektive verksamhet. Det blir höstens fokus.

Så nu är vi redo och sugna på nästa steg (level), och hoppas få Vinnova stöd till det. Vi behöver fortsätta att jobba aktivt med engagemanget och förmågan hos våra kollegor i staden att utveckla sina idéer med stöd av testcoacher och bootcamps. Vi vill jobba aktivt med kommunikation och Community, och behöver ha personer som jobbar fokuserat med att knyta ihop människor. Vi vill kunna jobba med fler acceleratorspår, för att stödja den agila utvecklingen av stadens innovationsportfölj. Och vi behöver jobba aktivt med att stödja verksamheten att bygga in innovationsarbetet i sina respektive organisationer.

En hel del att göra således. Och kul som bara den! J

Ha det bra

//Martin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *