Varför?

Jag skulle väldigt gärna ha en katt”‘

När jag kom tillbaka från semestern låg ett brev och väntade. Det var Ann som skrivit in till kommunen och brevet hade letat sig fram till mitt skrivbord. Ann skrev i brevet om sin ensamhet och oro för att om en olycka skulle ske kanske ingen skulle märka det på flera dagar eller rentav veckor.

Hon skrev också att hon gärna skulle vilja skaffa en katt för att hålla henne sällskap, men tanken på vilket lidande den skulle få utstå om något skulle ske fick henne att avstå. Något trygghetslarm vill hon inte ha (så gammal är hon inte!) men kanske något sätt att checka in med telefonen kunde fungera?

Det borde ju inte vara så svårt tänker vi, och det var det inte heller. Sedan en vecka har vi en prototyp-app snurrande. Ann ringer ett telefonnummer från telefonen i köket innan lunch och grönmarkerar sig själv i en liten databas. Kommer inget samtal blir det rött i registret på Anns rad. Enklare kan det inte bli. Ingen behöver svara, det räcker med att en eller två signaler går fram.

Det är kanske inte någon disruptiv innovation, men det skapar lycka i det lilla. Det värmer också ett gammalt tigerhjärta när Ann säger att ”Nu du, nu kan jag skaffa mig en liten katt”

Vad?

En enkel databas som man kan ‘checka in’ i på morgonen på olika vis, genom ett enkelt telefonnummer, en app eller en web-sida. Eller varför inte genom att helt enkelt slå på vattnet till kaffekokaren. Sedan kan anhöriga, vänner, volontärer på ett enkelt och smidigt vis hålla koll på att det inte blir tyst i en lägenhet.

Det är inte tänkt att ersätta trygghetslarm, eller vara del av myndighetsutövning. Lösningen är ett stöd för redan existerande nätverk.

Hur?

Som alltid är det viktigt att inte stirra sig blind och låsa in sig på den tekniska lösningen. För Ann började vi med ett telefonnummer som hon kunde ringa in på, men snart kom vi på att det var enklare om hon kunde gå in på en web-sida och klicka i. Då kunde hon också se att hon var ‘grön-markerad’.

Men det behöver inte stoppa där, vi vill gärna pröva att låta små sensorer på vattenkranen gör in-checkningen. Om vattnet rinner på morgonen (och inte för länge!!) så är det ett fint tecken på att man kommit ur sängen.

Precis som ett utforskande test ska göra, så lyfter det upp en mängd utmaningar. Den stora frågan är givetvis; Vad ska hända om det blir tyst? Vem ska ta kontakt? Men också; Vem ska äga och förvalta lösningen?

De frågorna kan verka omöjliga att ge ett bra svar på, men det är just därför vi måste fortsätta vara innovativa och våga ifrågasätta traditionella sätt att jobba. För lösningar finns, och i många fall kommer de att kännas otroligt självklara när vi väl har dem framme.

  • Organisation

    Vård- och omsorgsförvaltningen

  • Status

    Testas

  • Sektor

    Omsorg

  • Teknologier

    Digital kommunikation

Kontakt

Namn: Johan Müllern-Aspegren
E-post: johan.mullern-aspegren@helsingborg.se